Setterklubbens Årsmöte med utställning 2010-06-12- -13

Mötet, som var ett samarrangemang med NNFK:s klubbdagar, avhölls i Ramundberget. Som vanligt var dagarna i övrigt fyllda med olika aktiviteter som bidrog till hög stämning vilket behövdes då utomhustemeraturen inte bidrog till växthuseffektens utbredning direkt.

 SSK-veteraner

Det hela inleddes med en tipspromenad. Frågorna behandlade varierande ämnesområden (skitsvåra) vilket tydligen passade klubbens sekreterare, Michael Löf, som stoltserade med flest rätt.

Skytteinslaget bestod inte som vanligt av lerduveskytte detta år utan i enlighet med den höga status länet har som Sveriges skidskyttecentrum avhölls skyttetävlingen med skidskyttegevär (kal. 22) och skidskyttemål. Fem liggande och fem stående. Bästa resultatet för SSK-medlemmar hade nya medlemmen Evelina Säppenmaa.

 Staketexperternas position under apportkonkurrensen med ordföranden i spetsen

Därefter genomfördes apportkonkurrensen. Man kunde snabbt konstatera att de flesta (självutnämnda) “experterna” fanns på åskådarplats eller i tävlingsledningen. Anledningen till denna reflektion var mängden kommentarer, råd och råa skratt som oavbrutet avlöste varandra under hela tävlingen. Trots pressen från publik och tävlingsledning stod en engelsk setter som slutsegrare (givet eftersom finalen gick mellan två ES). Det var Ohlsmyrens Tummelisa äg. Anna Björk (se Annas berättelse under meddelanden).

 Apportmästare 2010 Ohlsmyrens Tummelisa  äg. Anna Björk

Årsmötet var nästa begivenhet. Ett tjugotal medlemmar infann sig och dagordningen betades av på ett förtjänstfullt sätt av mötesordföranden Bengt Pettersson. Enligt hans egen utsago, med ett antal mötesordförandeuppdrag för klubben i bagaget, avhölls detta möte på rekordtid (se vidare årsmötetsprotokollet). Därefter följde två mycket intressanta genomgångar som engagerade deltagarna i så hög grad att, trots den sena middagstidpunkten, blev tidsramen väldigt “tight” för att hinna innan förrätten serverades. Ämnena som engagerade var RAS (Rasspecifik Avelsstrategi) och ev. förändringar i framtida jpr-regelverk.

Föredragande för RAS var avelsrådets Karin Tholin som gjorde en mycket uppskattad genomgång. Många av de ämnen som togs upp väckte diskussioner. Ett av dom var krav på känd CL-status för minst ett av föräldradjuren när man annonserar på SSK:s valplista. Där känns det som att uppfattningen i medlemsleden är antingen att “Ta steget fullt ut och kräv känd CL-status på båda föräldradjuren” medan den andra uppfattningen är “Slopa kravet på känd CL-status över huvud taget”. Någon nivå mellan dessa uppfattningar verkar inte finnas och man kan inte heller se någon tendens att “vissa kategorier” av medlemmar är för eller mot utan det är i högsta grad blandat. AR:s beslut om att ligga någonstans mellan uppfattningarna är då kanske ganska logisk.

Föredragande för Jpr-regelverk var Stellan Johansson, SSK:s representant i FA-DU (Domareutbildningskommittén) och FA-RK (Regelkommittén).  (Han hedrades för övrigt med SSK:s förtjänstmedalj i silver. Detta främst för det stora arbete han utfört i dessa kommittéer men även för allt annat framåtsyftande arbete han deltagit i och bidragit till.) Han redovisade en del av de förslag som kommit in inför den kommande regelrevideringen. Det var onekligen många spännande förslag som redovisades. För min egen del drar jag slutsatsen att intentionerna i arbetet är att regelverkets utformning i högre grad ska styra mot ett synsätt och förutsättningar för bedömning av de jaktliga kvaliteterna och mindre fokus på de tävlingstekniska detaljerna. Mycket positivt enligt min mening.

Därefter bråttom, bråttom till middagen där maten än en gång sponsrades av en okänd finansiär. Det är bara buga och tacka för denna storstilade gest. I sedvanlig ordning mycket god mat, väldigt, väldigt trevlig stämning och naturligtvis prisutdelning av dagens pristagare i olika grenar och lotteri. Prisbordet för denna begivenhet har under snart ett tiotal år hållit enormt hög klass, både i mängd och kvalitet. Jag hörde själv från nya medlemmar att dom hade svårt att riktigt tro att de vunnit fria weekendaktiviteter med olika inriktning. Med andra ord ett storstilat prisbord. (En annan femma är att personligen har jag sponsrat med enormt stora lottinköp varje år och vad jag kan minnas har jag endast vunnit en förpackning med bajspåsar. Lotteriinspektionen nästa!)

För merparten av de fyrtiotalet middagsdeltagarna var sängen nästa station. Några tappra (företrädesvis de äldsta) höll dock ut fram mot soluppgången.

Söndagens begivenhet var utställningen. Klubbens nya medlem Hasse Andersson dömde de ca. fyrtio hundarna (med representation från alla fem raserna) på ett trevligt och instruktivt sätt. Största rasen var ES och det blev också en ESH som erövrade titeln BIS: Högfjällshundens Hugo  äg. Eva Brüdigam  En mycket snygg hanhund som är en prydnad för rasen.

 BIS utställning 2010 Högfjällshundens Hugo  äg. Eva Brydigam

Som avslutning måste också nämnas att det ställdes många frågor i stilen ”Vem är den där utställningskillen?” (smiley).  Man syftade då på ägaren av Åshamras Diva som erövrade SUCH under utställningsdagen. Den man pekade på var vår käre ordförande Richard Brännström.

 BIM SUCH Åshamras Diva  äg. Richard Brännström

Slutligen vill jag rikta ett varmt tack från alla (det är jag säker på) deltagare till ”plutonen” som styrde hela mötet i hamn d.v.s. Bitte Nilsson, Eva Adolfsson, Laila Orgla Jansson, Gun-Britt Bent, Anna Wagén, Anja.Fjellgren och förmodligen någon eller några som inte jag nämnt men som ändå bidragit på samma sätt som de tidigare nämnda samt Ramundbergets Fjällgård (en av Sveriges allra bästa anläggningar för mat och logi för fågelhundsfolk).

Tack alla!

Leif Berglund

(Språkrör för deltagarna)