| Fågelhundar för FÄLT, SKOG och FJÄLL | Stiftad 25 juli 1903 |
Nytt om PRA (progressiv retinal atrofi - ärftlig blindhet)
Nyligen har man i Norge påvisat PRA-anlaget hos en av de allra mest använda avelshanarna.
Anlaget har visat sig finnas i ett flertal linjer. NESK (Norsk engelsksetterklubb) har
därför beslutat om gentest och ögonlysning för avelsdjur.
Sjukdomen finns även hos gordon-och irländsk setter. Det har visat sig vara samma typ av
PRA, typ rcd4.Den debuterar vanligen i 3-10 års ålder. Nedärvningen är recessiv - anlag
krävs från båda föräldradjuren för att sjukdomen ska bryta ut.
Nyligen har man inom SISK (svenska irländsk setter klubben) samt SGSK (svenska gordonsetter
klubben) beslutat rekommendera PRA-undersökning för avelsjur.
Inom SISK: gentest samt ögonlysning
Inom SGSK: minimum gentest via "swab".
Metoder:
Gentest via blodprov: utförs på Norsk veterinärhögskola,Oslo. Remiss finns på
www.avl.no. Tester är godkänt av SKK:s DNA-kommitte. Kostnad: 750 NOK.
SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet gör i nuläget inte anlagstest för PRA på ES.
Swab-test: innebär "topsning" från kindslemhinna. Godkänns inte av SKK:s DNA-kommitte.
Analysen utförs i England, varifrån man måste beställa provtagningsmaterial.
Kostnad: 48 pund.
Ögonlysning: frisk anlagsbärare avslöjas inte.
Ögonlysning i Sverige 2000-01-01 tom 2012-06-30.
ES: PRA: 2 st Normalstatus: 14 st Annan diagnos: 6 st
IS: PRA: 7 st Normalstatus: 116 st Annan diagnos: 39 st
GS: PRA: 0 st Normalstatus: 3 st Annan diagnos: 3 st
Källa: SKK, avelsdata
Frekvensen anlagsbärare bland S-uppfödda ES är okänd.
NESK:s avelsråd redovisar fortlöpande på sin hemsida resultaten av ögonlysning resp.
DNA-tester.
Materialet kan
vara selekterat - ägarna kan ha testat hunden i vetskap om känd PRA i stamtavlan.
Vid månadsskiftet sept-okt 2012 finns ett tjugotal S-registrerade settrar
redovisade.
Källa: www.avl.no
Vad är rätt och riktigt att göra?
Sannolikt går åsikterna i sär. Avelsrådet har diskuterat frågan och rekommenderar
att ES gentestas inför avel. Frikostighet med ögonlysning.
Anlagsbärare kan användas i avel, förutsatt att det andra föräldradjuret är gentestat
fri och ögonlyst med normalstatus.
En hund med dubbla anlag bör givetvis inte avlas på.
Många kanske anser att vi "gör för lite" och andra må tycka precis tvärtom. Med vår
rekommendation ansluter vi oss i stort till SISKs och SGSKs policy i frågan.
Gentester i framtiden.
Man bör betänka alla gentester som i framtiden kan komma att finnas tillgängliga på
inte minst den kommersiella marknaden - tester för epilepsi, klolossning, sköld-
körtelfel etc etc. Hur ska detta hanteras, och hur ska de vägas gentemot
samarbetsvilja,dresserbarhet mm.. Det är frågar som måste diskuteras.
Vi vill gärna ha synpunkter från ES-ägare.
Marina Bengtsson, 0708-37 86 86
Karin Tholin, 0705-35 95 75
Gunilla Olofsson, 070-27 44 188 e-post
Karin Tholin,
Gunilla Olofsson, 070-27 44 188 e-post
| Svenska Setterklubben för Engelsk Setter | xit ab (2008) |